Vart dressyr på Gracija idag, tror att jag kommit åt ännu en knapp på fröken komplicerad. Haha!
Nej men hon är inte liteeee envis dock, aldrig elak aldrig dum. Bara förbannat envis! Hon kan stå emot något så in i, men ändå kännas så lätt. Hon kan kännas bra men det är inte bra. Fattar ni? Hon lurar en lite.
Så därför har jag påbörjat operation "ingen lathet" haha, kommer vara på henne som en liten mygga. Inget fusk!
Nu är hon ju såhär så när vi gör skänkelvikningar i galopp börjar hon galoppera på som bara den ni vet, fort som tusan så hon kan slippa arbete. Men icke! Kommer inte på fråga. Så när jag försöker ta tillbaka henne och samla upp henne stretar hon bara emot.
Ett tecken på att vi inte är riktigt överrens om vem som bestämmer, måste alltså komma åt henne mera. Och det gör jag genom att fatta galopp, göra halt (ifrån galopp) fatta galopp (ifrån halt) och sen göra halt igen osv osv. På det viset får jag henne att verkligen sätta under bakbenen och höja sig i ryggen.
Själva knepet med den övningen är då att man får inte dra henne i munnen in i halten, utan att halten ska ske ifrån bakbenen fram till handen. Först sitter jag emot sträcker upp mig och spänner magen, får inte glömma att hålla om dock. Ger det ingen effekt får man ta till handen som stopp hjälp. När jag gjort det några gånger fattar hon vinken och bryter av jättelätt :)
Man lär sig inte utav att göra det första gången, det är att repetera som ger effekt.
Nåja, emot slutet gick hon väldigt fint och jag är nöjd med passet, känns som att man bryter ner en liten mur efter varje pass som går, toppen känsla :D
Bilder kommer också eftersom Majle var med och fotade :)



ha det gött/toja

Kommentera

Publiceras ej